onsdag 30 januari 2008

Sånt som håller i duggregn

Man bör ta vara på varje tillfälle man får att ta sig en ensam promenad, med endast sin ipod som sällskap. Sa någon. Så det gjorde jag idag.
Hämtade ut mitt pass och konstaterade att personen på passbilden inte var jag utan en brottsling med taskig bakfyllefrilla och fluglortar i ansiktet.
I övrigt packar jag ihop inför en tripp till Stockholm. Shopping med morsan, kusinbesök och smygvisit hos Danneman på KI är planen. Känner bortskämt nog inget större sug då jag inget hellre vill numera än att vara hemma och krama sönder min finne hela, hela tiden.

Thank God för MANDO DIAO. De har som uppgift att agera huskur, pepp, terapi, uppåttjack, neråtåttjack, whatever, åt mig. Och de gör det alltid förbaskat bra.
Nu ska jag mörda på löpbandet.

Mando Diao - All my senses

Inga kommentarer: