För mycket betänketid om dagarna, det är vad jag har. Och jag tror det smittar av sig på nätterna. I natt handlade det om jordens undergång. Sekunderna innan jag vaknade förberedde jag mig, tillsammans med världens befolkning, på att dö. Dramatisk start på dagen med andra ord.
De senaste kvällarna har annars fått mig att återuppleva en annan slags dramatik. Handbollsdramatik. Kunde riktigt känna hur det luktade handbollssvett och klister som i P-hallen förr i världen. På den tiden då en Gurkburk faktiskt inte var en Gurkburk, utan en Daim. Det sista är nog bara F-88 som förstår, och det tar vi med oss i graven.
Jag ser med tillförsikt på den stundande helgen då det vankas fest och Jenny erbjudit sig agera nakna kocken. Jag tror på succé.
Och inatt önskar jag mig en rosa, fluffig gulligull-dröm med vita kaniner som oskuldsfullt skuttar på gröna ängar. (Eller nåt. När jag tänker efter vore väl även det en mardröm i sig.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Daimen var även en Kalle... eller en Tysk(?)
Tyvärr missade jag dramatiken, här sänds typ bara frankrikes matcher..och nationalist som jag har blivit innebär deras matcher inget engagemang fran min sida.
Skicka en kommentar