MNK - Katla köper majblommor

Det ösregnar och jag jobbar dygnsvis. I andrummen är "Sommar med Ernst" rena terapin. Varvat med Katla! Förrrståsss.

Lars min vän

Joo, nu har han tänkt den där Lasse. När man går i väntans tider (nåja) och inte vet vart i vårt långa, ängsliga land man kommer att befinna sig när höstvindarna blåser på, ja då smackar han iväg en turnéplan som verkar täcka alla longituder, latituder och altiduder. (Känner mig givetvis inspirerad av stans tillfälliga orienteringsinfektion).

Vi kan med andra ord allihop känna oss fullkomligt trygga inför vad som komma skall. Med början av ett singelsläpp i augusti. YES!

http://www.winnerback.se/?sid=article&pid=read&id=7934

Vänd inte andra kinden till

Sommarens mission:

en hyfsad backhand

barréackord

hanterbar kajakteknik

(fred på jorden)

...och kanske att jag ägnar mig åt att begrunda Svea Rikes Lag framåt hösten, after all.

Hajen - Scapegoat

 A rainy day's delight.

To be or not to be

Ovissheten. Vissa dagar är den min bästa vän. Dagar då jag känner mig härligt aningslös och fri att inte lova någon någonting, för jag vet inte vad som kommer att hända. Jag kan göra som jag vill och skita i att ta ställning, planera och förbereda. Skratta bort folks frågor med ett "Jag har ingen aaaning!"

Andra dagar kväver den där satans ovissheten mig. Kastar mig runt i ingenting och ger mig panik för att jag inte har något konkret att snudda vid. Inget att berätta. Inget att förhålla mig till och ingenting att ens våndas inför.

Ovisshet är ett fjäderlätt, retsamt ord. Ett ljust, nästan vitt, svävande ord som leker runt i lätta briser i luften ovanför mig. En fjäder jag kan småle åt och studera obekymrat från marken, eller frustrerat försöka fånga.

Jag väljer ofta att helt enkelt inte riktigt känna efter. Att inte sätta ner foten på marken för jag vet inte om den skakar eller om den känns fast och trygg. Far upp i sängen om morgnarna när det börjar mala i magtrakten och skakar av mig ovissheten innan den börjar kännas för mycket. Jag käkar  jordgubbar i stället. Längtar efter livemusik och vickar på tårna i gräset.

Det finns nämligen ingen riktig plan B. Så när jag väl landar och ska agera, då blir det till att ta skeden i vacker hand. Vare sig det blir i höger, eller vänster. (norr, söder, väst eller öst...)

Go fuck yourselves, Vasakronan

Det här med att dona med studentboende är ta mig fan ingen trevlig, smidig eller trallvänlig grej för någon.

Hur som helst. Detta står på min önskelista för tillfället. Sånt som gärna får dimpa ner på ett silverfat i mitt liv just nu. Eller inom en snar framtid. Eller i alla fall inom gränsen för min livstid. Fast Mando-konserten hade jag i och för sig gärna klämt nu på en gång. Smack. Och segelbåten också för den delen.