Mina ögon är fulla med grus och gnejs, skallen är så uttömd att den inte ens förmår göra mig nervös. Imorgon ska min kropp och själ prestera sakframställan, partförhör, vittnesförhör och slutplädering och jag förstår då rakt inte hur det ska gå till. Jag är skitskraj. Men just du är jag så blockerad att det inte känns.
I blame Otis. I blame soul. Godnatt världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar