...men jag antar att vi menar hela livet?
En rad av nutidens herre på tæppan inom svensk visa. Se till att ni inte missar honom i vinter, det vore en skam och lika snopet som att snuva er sjælva på en fet påse godis på en lørdag.
Appropå lørdagar førresten. Hur kan det komma sig att lørdagar alltid, utan utantag, kænns hæstlængder længre æn søndagar? Lørdagen ter sig vara lika evighetslång som LO's mattegenomgångar på gymnasiet och fylld av møjligheter. Søndagen dæremot har jag en tendens till att krympa ner till en liten, sketen klump med søndagsångest. Jag skulle næstan (næstan) kunna utesluta søndagar från helgen helt och hållet.
Nog om helger, nu ær det måndag och två veckor kvar i storstan. Dagens nya morgonrutin var avlusning innan jobbet. FØJ! (ett danskt æcklat uttryck som tyværr inte finns i svenskan)
Måndagen och rubriken till æra, en av de absolut bæsta av Sir Lars:
Lars Winnerbæck - Min ælskling har ett hjærta av snø
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar