Allt eller inget

Jag ränner mellan intervjuer, blir lovad lite halvt om halvt överallt. Försöker bättra på min krassliga engelska och drömmer om att få bli en av de där studerande, bildade ungdomarna till hösten.

Ritar tänkbarta rutter på europakartan och bakar bröd. Lurar på om jag kanske, kanske skulle lira lite boll i vår? (Eller är det bara att avrunda min motivation alltför grovt uppåt?)

Känner mig ensam i veka stunder, rikast och lyckligast i andra, oroar mig över alla jag borde ringa. Och alla jag saknar.

Klätterkurs väntar inom kort. (Läser du det här Gustaf!??)

Jag kan ju inte låta Clara ha alla äventyr för sig själv.