Estocolmo

Helgen var välbehövlig. Stockholm är fint, finare än finast när solen skiner, och det är härligt att spatsera omkring hand i hand med någon som känner en utan och innan.

Satt bredvid två polska äldre damer på Intercitytåget. De åt bananer, stapplade sig ursäktande på toaletten en gång i kvarten, tränade svenska glosor och klagade på att tåget åkte för sakta. Det slog mig hur ofta man stör sig på folk, hur ofta man suckar åt nån som pratar för högt, tränger sig eller som bara ser jävligt dryg ut. Och hur sällan man noterar folk som i förbifarten gör en lite glad. Man borde göra det. Och de där försynta, småbabblande polska damerna gjorde mig allt lite glad.