En kameleont föds inte över en natt

Alla dessa dagar som sakta flyter förbi medan man sitter vid köksbordet på morgonen, tittar ut genom fönstret på det halvmulna vädret, tittar ner i sin tallrik med flingor, tittar upp igen och inser att dagen har gått. Det finns många sådana dagar. 

Men just nu går dagarna och tiden fort i Umeå. Någonting är lite, lite annorlunda här nu. Som om ett frö någonstans längst inne i min kropp vaknat och bestämt sig för att trivas här. Äntligen. Det är väl våren eller nåt. Men ändå.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/ronniesandahl/article6976494.ab