fredag 5 december 2008

Människorna äter upp mig

Dessa kroggäster. De äter, dricker, kräver. Äter, dricker, kräver. Äter, dricker, kräver. Klagar. Pratar. Tjatar. Äter. 
Jag är är trött på att stå till tjänst. Trött på all ytlig service. Trött på att de alltid har rätt och jag alltid fel. Trött på att jobba natt och dag. Trött på arten Homo Sapiens. 

Det kan tänkas vara människans största skräck; att bli ensam kvar på jorden.
Jag tycker det låter alldeles, alldeles underbart. 
Att bara för en dag få ligga mol allena på en tom slätt. En lätt bris över kinden och ett grässtrå att tugga på. Bara jag, och inte en ölbeställning så långt örat når. Det vore fint.

2 kommentarer:

jaggen sa...

sanna ord

Anonym sa...

Jag känner igen det där. Har ett enormt behov av att få vara själv. Helt själv. Men som tur är så får jag ofta vara det. I två månader bodde jag själv i vårt hus i skåne på sensommaren början av hösten och jag kunde knalla omkring som jag ville inne i vår trädgård. Göra vad jag ville när jag inte jobbade. Ligga på gräsmattan och äta på hur många grässtrån jag ville och dricka cola till middagen. Skönt. Underbart. Kravlöst. Och klart att du ska till Åre förresten! Idag drar Bygget igågn så nu kan man svira igen. Wiii